EnErikssoniLA.blogg.se

Ja för att citera den gode Hemingway, så är det väl såhär läget känns just nu... Jag har nu egentligen tre dagar på mig att finna en ny bra värdfamilj, vilket känns nästintill omöjligt. Min värd här i US säger dock till mig att det inte är nån fara jag kan stanna längre om jag vill och leta familjer, så vi får väl se hur det går. Sen jag gick in i rematch har jag inte velat skriva om hur allt går, dels för att processen inte är särskilt kul och dels för att det tar så jäkla lång tid att skriva och förklara om allt. Här får ni det ändå i stora drag. Folk ringer från överallt i USA för att prata och försöka få mig att komma till dom. Ingen av dom är en riktig match, mestadels är det familjer som andra au pairer lämnat av diverse orsaker. Tant Anna är för gammal för att gå med på vad som helst och därför har det blivit många nej dessa veckorna. Dessutom flänger jag runt i bygderna häromkring och träffar familjer som skulle kunna passa. Hittills har jag träffat en jag verkligen gillar, men de sa nej för att jag inte får passa barn under 3 mån enligt Cultural cares regler. SURT! Nu rullar timmmarna på och jag väntar för att se vad som händer. Jag kan inte påverka något mer än att vara öppen för alla förslag och prata med alla jag hinner. Vi får se hur detta går, jag kämpar på för jag vill ju inte hem... Nu får det bli paus i dramatiken och lite nutella crepes med två franska brudar:) Så tyck inte allt för synd om mig, jag njuter också;)